Ohälsa önskar jag ingen enda människa. Inte Jimmie Åkesson heller. Och det är klart att han länge måste ha befunnit sig i riskzonen för det utmattningssyndrom han nu har sjukskrivits för. Han är påpassad, bevakad, övervakad, säkert ofta hotad, och en av landets mest avskydda människor.
Men det han nu har drabbats av är inte vilken sjukdom som helst.
En del sjukdomar är ju livsstilsrelaterade. Hjärta och kärl kan belastas hårt om man inte sköter mat, sömn, träning och hälsa i övrigt. Rökning skadar lungorna. Psyket kan belastas hårt om man väljer att vara frontman för en politik som står på stadig grund, nämligen idén om människors olika värde.
Jimmie Åkesson är värd att få vara frisk. Det är alla människor. Men när han talar om näthat som ett huvudskäl till sin sjukdom blir det nödvändigt att minna om ett utomordentligt engelskt talesätt:
What goes around comes around. Eller svinhugg går igen, som vi vänner av svenska språket gärna säger.
Jimmie Åkesson företräder en rörelse som är helt banbrytande på näthatsfronten. Ingen rörelse är lika välorganiserad och energirik och intensiv vad det gäller näthat. Jimmie Åkesson har personligen ibland tagit avstånd från sådant, men också uttryckt uppskattning över den nätets kloak som heter Avpixlat, där den bärande idén bakom Sverigedemokraternas politik – folk från andra länder är dåligt folk – får obegränsad spridning i både artiklar och kommentarfält som är bortom all publicistisk anständighet.
Jag önskar Jimmie Åkesson god bättring. Men också en fördjupad insikt om vem det var som började, och om vilka möjligheter han ännu har att göra något åt saken.
