I går debatterade nödtorftigt reformerade nazister i Sveriges Television.
Jag tar den meningen igen: I går debatterade nödtorftigt reformerade nazister i Sveriges Television.
Kloka saker har redan sagts och skrivits om detta – till exempel av Kristina Lindquist – men jag vill bidra med en liten sak, rent medieanalytiskt.
SVT har ett organisatoriskt problem med sitt utgivarskap.
En stor tidning har i princip alltid bara en utgivare. En enda person som är juridiskt ansvarig för hela den dagliga publiceringen. Det är ett utmärkt system som framtvingar ansvar hos den enskilde, som därmed är synnerligen motiverad att ha ett fungerande mellanchefsnätverk med tydliga delegationsordningar. Samtidigt skyddas den enskilda medarbetaren, som inte kan bli personligen stämd eller skadeståndsskyldig för en misshaglig artikel.
På SVT fungerar det inte så: Det finns en hel flock med ansvariga utgivare. Det skapar ett synlighetsproblem och möjligen också ett bristande ansvarstagande.
Aktuellts ansvarige utgivare heter Ulf Johansson. Han är fullständigt okänd för allmänheten, fullständigt osynlig i samhällsdebatten och om han är skicklig eller inte är väldigt svårt att bedöma.
Men så är det inte med Fredric Karén eller Pia Rehnquist eller Sofia Olsson Olsén eller Pia Rehnquist eller Peter Wolodarski eller Lotta Edling. De är tydligt ensamansvariga för de svåraste publicistiska besluten som deras tidningsredaktioner fattar.
Nu har vi en situation där SVT:s mest prestigefulla nyhetsprogram har gjort något enligt min mening helt häpnadsväckande omdömeslöst. Var är Ulf Johansson?
