Har ägnat ett antal timmar åt att sortera bokrelaterade mejl och länkar i de mappar som behövs. Det handlar om flera hundra av varje. Jag har också läst om saker jag har skrivit, eller lyssnat igen på saker jag har sagt. Tycker mig notera en viss känslomässig glidning hos mig själv: Jag känner mig mer Google-vänlig nu än jag gjorde i somras.
Beror det på ökade kunskaper eller gradvis korruption av det personliga intresset? Intressant är det hur som helst, och det är av just sådana här skäl som man ska ha en bra förläggare, en skicklig redaktör. Vilket jag har.
En länk till att sortera:
http://www.youtube.com/watch?v=0QRO3gKj3qw
Om Chrome OS.
Tänkte på en grej – apropå det här med Per Anderssons bok om Stenbeck och vissa eventuella paralleller.
Finns det inte en likhet i det här lite grabb-barnsliga: Stenbeck-sfärens lek med gudfadern-referenser och Googles lite lätt sci-fi-aktiga attityd?
En slags barnslig approach (och ordet barnslig ser jag överlag som positivt) – där finns det största av allvar, fokuset på den egna leken och viljan att kontrollera leken, men samtidigt det att man också våga prova nytt samt att man lånar in en referensvärld med dess uttryck, kostymer och hierarkier från ett annat håll för att sedan klä sin egen lek i dessa saker.
Jaja, mina två cent tidigt på morgonen.
Tack för länk – jag var på presskonferensen i förmiddags i Mountain View!
Vad det gäller Stenbeck: Jo. Helt rätt. Och jag har fått en liten episod återberättad för mig här borta som är nästan identisk med en Stenbeck-episod… Återkommer om det.