Långsamt grillat fläskkött i en söt och stark chili. Äts ljummen, i steget.
Congee – traditionell frukostrisgröt med till exempel kyckling eller fisk, gärna med en skvätt sesamolja och rostad lök på.
Ett glas juice på saften från sockerrör spetsad med lime. Allt pressat av denna dam i denna maskin.
Chicken rice! En klassiker, kycklingen otroligt varsamt buljongkokt. Det är visst lite fläsksida där bredvid också.
Den gröna smaken är jasminteglass, den vita är durian, ni vet frukten som luktar fermenterad ondska men som just så här i en glass av hög kvalitet verkligen kommer till sin rätt.
En chips och salsa går ju alltid ner. Slogs dock av hur otroligt få rätter som har minsta anstrykning av tomat i Singapore.
Kammussla, helt galet fint hanterad, med nudlar och div asgoda grejer.
Chili crab ska man äta på Long Beach. Lite av en turistklassiker som rätt betraktad, så man ska välja ställe noga. Såsen var lite ketchupaktig och kladdig, och brödbitarna rätt söta. Helt ärligt ingen lysande hantering av ett så fint skaldjur. Förresten sa min värd att han och många med honom inte åt av de största skaldjuren de första åren efter tsunamin. De var rekordstora då, fångsterna. Alla förstod varför. Ingen sa något.
Mangopudding, serverad ovanpå flytande kväve för effektens skull.
Jaha, så det här var dag ett. Rick, min värd som har bott i Singapore i sju år, men numera är tillbaka hemma i USA för det mesta, är ännu mer matintresserad än jag, och har en likvärdig aptit. Vi la in dagliga pass på hotellets gym, och promenerade mycket. För som sagt: detta var dag ett.
