Någon måste göra något åt Paul Shaffer. När David Letterman på något obegripligt sätt lyckas fortsätta att vara bra (han är faktiskt briljant i intervjusituationer, liksom förklädd i ett tonläge; ständigt får han bättre svar än andra) lyckas Paul Shaffer bara fortsätta att vara dålig.
Jag menar, Letterman har hållit på längre än de flesta, han skulle få jobba med vem som helst. Ändå släpar han vidare på denne Paul Shaffer som inte bara är genuint platt och ickerolig, utan dessutom såvitt jag kan förstå en musikalisk halvfigur när han ska omsätta sina snygga arr i levande musik. Han slår av låtarna med oprecisa fåniga gester. Han hamrar på gamla keyboards på ett sätt som aldrig ger genomslag i musiken. Han sjunger uselt. Han har tramsiga glasögon.
(Å andra sidan är allt bättre än Jay Leno och hans hjärtlöshetshumor. (Åh, vad roligt att Nicole Richie har ätstörningar!) Och Conan O’Brien, som lika gärna kunde strunta i att ha gäster.)
***
Ni tycka jag vara elak? En betydligt elakare sågning skrev jag på Sydsvenskans kulturblogg i går.
