Samma helg som den där återträffen var jag på Peters och Lindas bröllop. Det var fint. Som de ville ha det. Festen var på en liten restaurang i centrala Kungsbacka – jag fick till ett hyggligt tal – och mat och dryck och allt annat var av högsta klass.
En stund efter huvudrätten när borden bröts smet jag iväg i tjugo minuter. Jag gick bort till Aranäsgymnasiet, där jag började hösten 1991. Det var en bra tid, gymnasietiden. Jag spelade i mitt första band (det var så jag träffade brudgummen) och jag var kär på riktigt för första gången.
Nu är Aranäs ombyggt till total oigenkännlighet. Bra att de har byggt om den där gamla mögelskolan sa en god vän från den tiden. Jag pratade protesterande om nostalgivärde och hon avfärdade: Nostalgi sitter i oss, inte i mögligt trä.
Sedan gick jag tillbaka till festen, och Peter sjöng med sitt band på övervåningen. Ett medley som inleddes med ”White wedding” och tog vägen via ”Born to be my baby”. Lysande.
***
Urban Lindstedt drar brallorna av The Pirate Bay.
