Under en smygperiod i höstas hade jag kommentarsfunktionen öppen här på bloggen. Kommentarerna syntes bara för dem som läste på permalänk eller via RSS, och inte för den majoritet som läser på bloggens huvudadress. Inte för att jag avsåg det så, jag är bara inte tillräckligt tekniskt kunnig för att göra nästan något alls med min sajt… Men det var rätt bra att det blev så där i alla fall: Då kunde de mest hängivna läsarna, de som prenumererar via RSS, se möjligheten. Och folk som halkade hit på ett enstaka besök från annan blogg kunde blanda sig i.
Utfallet var synnerligen magert, utom vad det gäller automatgenererade spamkommentarer, och jag känner precis som förut: Att ha ett helt öppet kommentarforum kräver moderering, spamsanering och ansvar, och är ett arbetsmoment jag inte vill lägga in i mitt liv. (Och den som vill nå mig är som vanligt välkommen att mejla på logisk adress eller via kontaktformuläret här på sajten. Önskar man få sin kommentar publicerad, så kan man säkert få det också. Säg till bara.)
