Jag skulle vilja ta tillfället i akt och skicka ett personligt tack till Niklas Zennström och Janus Friis för att de uppfann Skype.
Åtta dagar borta från två små döttrar och en fru är skitlänge. Men med videochattens osannolika ljudkvalitet och helt godkända bildkvalitet kunde jag ju vara med vid middagsbordet ändå litegrann, höra barnen berätta om dagisdagen och göra roliga grimaser mot laptopen där på köksbordet. Det lindrade saknad på ett sätt som vanliga telefonsamtal aldrig gör.
Så Niklas och Janus, tack ska ni ha. Ni har verkligen givit mig ett verktyg som gör livet lite bättre.
Ja, visst är det otroligt! Jag har till och med varit inne på att jag skulle kunna vara barnvakt via Skype, om min bror behöver åka iväg på något kort ärende så skulle jag kunna läsa en saga för eller helt enkelt övervaka hans döttrar.
Och när min fru jobbade borta var hon alltid med vid kvällsfikat. Trådlöst och laptop betydde att hon ibland helt enkelt följde med till badrummet och tandborstningen också.
Fast det är klart. Bättre, men inte bra, skulle hon säga. Man kan ju inte kramas.
Nej, det är en avgörande nackdel!