Någon gång ibland, ett par gånger om året kanske det kan hända, publiceras det plötsligt en text som bara är bättre än de flesta andra texter, skickligare skriven, viktigare till sitt innehåll – och bara så rakt in i hjärtat mänskligt drabbande. Johanna Koljonen, who else!
Ingmar Bergman sa att inget var så smärtsamt som att inse att ett förhållande är över och att man har misslyckats. Att andra typer av misslyckanden, konstnärliga, karriärsmässiga, är bagateller gentemot det.
Det är ju sant och det är makalöst hur mycket vi kan präglas på en person.
Bra krönika.