En god vän mediechockade mig nyligen genom att bildblogga från sin mobiltelefon under dagen då hans dotter kom till världen.
Jag blev både förtjust och inte. Underbart att få vara med, men… man blir ju nervös! Snacka om en länk som man inte kan låta bli att kolla till sådär var tionde minut… Och så frågan om den potentiella offentligheten förstås. Nu var väl inte detta publicerat på en plats som vem som helst hittade omedelbart, men ändå.
Alldeles oavsett vilket fick jag lust att testa genren. (Herregud, jag är en gammal printmänniska som på Kungsbacka Tidning lärde mig att redigera sidor med vax, sax, typometer och kniv, och så en rulle halvpunktslinjetejp på ena ringfingret och en tvåpunktstejp på det andra. Jag är praktiskt taget gjord av papper. Jag kan aldrig bli en digital inföding, så är det bara. Så här ska läras.)
Från och med nu och i en vecka tänker jag bildblogga om mitt skrivliv – det vill säga om händelser och ickehändelser runt en sorts ständigt flytande gräns mellan arbete och fritid. Kommentera med ett mejl, den som vill!
Vi ses alltså antingen här på nya mobilbloggen den närmsta veckan, eller åter precis här på samma plats framemot nästa helg nån gång. Ska bli kul.
