Det är inte mycket i socialismen som jag sympatiserar med. Ändå är jag inte det minsta rädd för Jonas Sjöstedt. Han har enligt min mening fel om mycket, men han är konsekvent, ideologisk, besjälad och tydlig. (Något liknande kan sägas om Jimmie Åkesson, med den avgörande skillnaden att jag är rädd för honom trots hans konsekvens – hans insats för att legitimera och tvätta en nyfascistoid rörelse är givetvis ett hot mot nationen.)
Så nej, de politiker jag är verkligt rädd för är de politiker som jag uppfattar som ideologiskt tomma. Som är beredda att omfamna nästan vilken åsikt som helst, så länge den leder till lite bättre siffror.
Ingen representerar detta klarare i svensk politik än Kristdemokraternas ledare Ebba Busch-Thor. Hon saknar all botten, har gått på öronen så grandiost tragikomiskt när hon själv inte klarade frågor om svensk kultur som kunde ha varit med i ”Smartare än en femteklassare”, och flyttar på hart när vilka etiska gränser som helst för maktens skull. Hennes kolleger i partiets toppskikt festar med ökända politiska figurer och umgås tätt med de nödtorftigt översminkade rasisterna i SD:s led.
Hon har inget att säga om det.
Hon saknar kärna. Hon kan därför fylla sig med vad som helst.
Tycker du har fel i detta. Upplever EBT som mer ideologisk stringent än samtliga partiledare, möjligtvis undantaget Sjöstedt. Dessutom verkar högergiren gått hem vilket ju rimligtvis är en indikation på att många uppskattar förändringen.
Problemet människor har med EBT, inklusive dig, är att hon är höger i värdefrågor. Det skulle inte spela någon roll hur eller vad hon gjorde för dig så länge hon är det. Jag förstår inte vad inlägget syftar till: vad är poängen med att få ytterligare en ryggdunk från en missnöjd folkpartist som suckar över borgerlighetens ideologiska kantring?
Dessutom är ju dina exempel märkliga. Vad spelar det för roll vilka KDU-topparna umgås med?
• I andra meningen säger du att hon är stringent. I tredje meningen skriver du att hon har gjort en högergir. Hur ska du ha det…?
• Vidare: Att vara höger i värdefrågor är helt okej för mig. Jag gillade Alf Svensson, jag gillar Carl Bildt, jag gillar Anders Borg, men jag har också stor respekt för Ingvar Carlsson, Odd Engström och Lena Sommestad. Problemet med EBT är att hon inte bottnar i sina värdefrågor, och det är uppenbart för den som tittar och jämför med hennes tidigare utsagor.
• Syftet med inlägget är att säga mitt hjärtas mening i det öppna demokratiska samhället.
• Och slutligen: Det handlar inte bara om KDU-toppar, utan om topptjänstemän av betydligt mer senior kaliber. Vem man umgås med, och i vilka sammanhang man väljer att visa sig, kommer alltid att spela roll för hur det man säger tas emot. Man kan inte skriva i en rasistisk nättidskrift utan att skita ner sig, även om den enskilda texten skulle vara rimlig. Detta vet alla.