Jag är i Malmö rätt ofta. Jag gillar Malmö. Men stadsplaneringsmässigt är Malmö i mina ögon en jättekatastrof. Ett riktigt dunderfiasko. Man har i det längsta missat att bygga in det vattennära i staden, och söderut ligger bostadsområdena med fula mittemellanhöga hus som öar, avgränsade från varann med fyrfiliga vägar. Och det tillåts växa! Det mellantäta, det bilfrämjande, det segregerande. Det väller ut som en inlandsis över Söderslätt.
Malmös så kallade ”starke man”, den kanske främst för sin debattarrogans bekante Ilmar Reepalu, är arkitekt till yrket. Och han har haft den yttersta politiska makten i Malmö rätt länge. Det är, Västra Hamnen till trots, helt obegripligt att en arkitekt ens har varit i närheten av kommunhuset när man ser hur det ser ut i Holma, Bellevue och Lindeborg.
Men som sagt. Jag gillar Malmö.
***
Och om vi nu ska diskutera Malmö och is: Hockeylaget i Malmö har jag däremot inget till övers för. Jag har inte mycket till övers för hockey alls – men Malmös hockeyklubb står för allt som jag tycker är dåligt och tråkigt med idrott: ett slags brackighet, finansierad av en tveksam riking, en arena som ska byggas på en åker långt utanför stan, total avsaknad av själ och ursprunglighet. Att de sedan lyckas missa ett så öppet mål som de hade i förrgår… Jag gläds hellre med Rögle. (Och som en bonus får man kanske läsa något mindre om hockey i alla sydskånska medier det nästkommande året också!)
