Vill den redigerare som slentrianmässigt, flera gånger varje vecka helt utan koppling till innehållet, sätter rubriker över Aftonbladets sporttexter som inleds med ordet ”Titta” var så vänlig att resa sig upp? Iklädd harnesk?
Sök i Mediearkivet. Ni skall förskräckas.
***
En tv-krönika om hur Aktuellt hamnade fel när Jarl Alfredius dog.
”Journalisters ego kan vara stort – mitt eget är monstruöst”.
Det är inte utan att man blir lite orolig.
Man måste ju bjuda läsarna på ett köttben eller två…
Titta-grejen skulle vara ännu bättre på tyska, typ ”Guck mal! Dieter Bohlen sich den Penis brach”
Dieter Bohlen! Honom vill jag se i rubriker helt oavsett sammanhang! Vad tänkte du när du skrev ”Geronomo’s Cadillac?”
För mer än 10 år sedan var jag i New York. Jag bodde med min flickvän på Rogers Hotel på Manhattan.
Allt var spännande för mig och medan jag väntade på min flickvän slog jag mig ned i soffan i lobbyn och började prata med mannen bredvid mig som också var från Sverige. Jag tyckte mig känna igen honom från tv men var inte helt säker.
Jag berättade mycket stolt om alla våra planer för den kommande veckan. Han lyssnade intresserat och vi samtalade en stund. Avslutningsvis frågar jag lite artigt vad han själv hade för planer för kvällen…
”Jag skall äta en bit mat med Salman Rushdie…”
”Det låter ju i och för sig också spännande…” var nog allt jag fick ur mig.
Det var Jarl Alfredius.
Vilken fantastisk historia, Marcus!
Konstigt, jag har svårt att föreställa mig Jarl Alfredius någon annanstans än i TV-studion, t ex i en hotellobby. Det var konstigt bara när han dök upp vid Djurgårdsbrunnsviken i minnesporträttet (som var jättekul att se, men verkligen galet långt)!
Lite som när jag hamnade i en hiss ihop med min kompis Craig och Ice Cube. Indianapolis 1999.
Craig bugade och hälsade med orden:
”Mr Cube.”
Genialt.
Jag visste inte att Jonas Eek hade dött 🙁
Intervjun med Singer blev riktigt intressant – imponerande med tanke på hur kort tid du fick.
Tack ska du ha! Det var väldigt tajt, men han var extremt lättpratad. Väldigt medievan, förstås.