I Tidningen Konstnären diskuteras Googles konstprojekt, vilket jag får vara med och säga några ord om. Tämligen fantastiskt tycker jag att det är – men samma diskussion som har följt Googles bokskanningsarbete kan och bör följa också detta.
På mitt skrivbord finns nu, den kom i posten i går, The Googlization of Everything av Siva Vaidhyanathan, som har positionerat sig som en ganska högröstad Google-kritiker.
Jag vet inte exakt vad jag har att förvänta mig av boken, men jag vet vad jag hoppas: Det bästa vore om Vaidhyanathan, som är medieforskare och kulturhistoriker, analyserade fenomenet generellt. Vad händer när ”the public domain” i allt väsentligt kommer att sorteras, rankas, viktas, vägas och mätas av ett eller flera företag, snarare än av allmänheten genom offentliga insitutioner?
***
Och, i all hast: Grattis till Robin Kahn – en på alla sätt klok man som var ett av två bröllopsvittnen när min fru och jag gifte oss, och som sådan offentligen alltså utpekad som viktig vän – som har fått ett fint pris!
Vänta bara tills vi får Google- (och Apple-)panel på tv:ns fjärrkontroll. Någon sade häromdagen at ”the tv is due to get on the same fast and constant updating cycle as the pc and the smartphone”, dessutom med en del av skärmen vikt för reklam och så, ungefär som på DN:s eller Aftonbladets webbetta. Drömmnen för fabrikanter och webbolag är att vi ska komma att köpa ny tv vart fjärde år eller så för att kunna hålla jämna steg med ny mjukvara och nya visningsformat. *ryser*
Fast jag tror att vi bara kommer att ha ”skärmar” i framtiden, vi kommer nog att sluta med de särskiljande begreppen. Eller?