Helgens intervju: David Batra, local hero. Han berättar några schysta gammeldags anekdoter, som involverar Röda korset, våld, död, samt en Finlandsfärja.
***
Rabén & Sjögrens beslut att inte återutge ”Ture Sventon i Paris” eftersom ordet neger förekommer i texten är helt horribelt och borde ha lett till en större diskussion. Här är min protest. Läs den, den blev bra.
***
Idiot.
Det är dumt att tro att man kan uträtta något genom att springa och förbjuda ’neger’ i all slags text. Vilket ord gör starkast intryck om man möter det i en lärobok i historia, eller en dpokumentärfilm: negerslaveri eller ”afrikansk-amerikansk slavhandel”? Vilket av dem skapar en känsla av det svidande barbariet i det som pågick i ett par hundra år, och vilket är bara avlägset och dimmigt – särskilt för barn?
Det står ”negerslaveri” i varenda bok man kna hitta som berör ämnet fram till åtminstone 1970-talet, ska vi bleepa ordet om någon återutger Gunnar Myrdal, Strindberg, Fredrika Bremer eller Karl Marx?
Tja, en liknande fråga är ju processen om att stoppa utgivningen av Tintin i Kongo i Belgien.
batra – local hero? stämmer det så hatten av. jag tycker att han är en i mängden av, för att citera mannen själv, ”inte supernördiga” men ”ganska nördiga” lundensare som harvar runt i svenska humorträsket. läste någon nina lekanders ”attack” på batra?
*visslar temat till ”local hero”
sen funderar jag på vad du, andreas, tycker om svaret angående ”n”-ordet som afrosvenskarnas förenings ordförande gav till sydsvenskan?
angående det senaste har jag funderat en hel del på sistone. med risk att låta som your-average-sd-bloggare så kan jag inte låta bli att fundera varför aldrig jimmy åkesson kan säga ordet ”muslimer” utan att anklagas för att generalisera (senast i p1s lördagsintervju) men däremot blir aldrig den anklagelsen slungad mot exempelvis ordföranden för islamiska förbundet i sverige. givetvis blir man mer misstänksam och på sin vakt när åkesson använder ordet men ändå…
Jag tycker att afrosvenskarnas förening är ute och cyklar, och hade jag inte haft 39 graders feber, liksom min fru och mina barn, så hade jag skrivit det i tidningen… I korthet håller jag med Magnus. Gränsen är självklar: Man korrigerar facklitteratur, inte skönlitteratur. Man diskuterar böckers innehåll. Även svarta barn och svarta föräldrar kan läsa Ture Sventon i Paris – och börja berätta om hur det har varit, för sextio år sedan. Är det bättre att dessa barn som föreningens ordförande pratar om inte får veta hur det såg ut i gamla böcker? Det tror inte jag.
Andreas: Du får kalla mig vad du vill men jag menar att ’negerslaveri’ är ett ord som försvarar sin plats just i äldre historiska framställningar – och dit kan man räkna både Fredrika Bremers ”Hemmen i den nya världen” och Max Weber, Karl Marx m fl. Ordet nar en slags chockverkan som inte primärt är rotat i just att n-ordet ingår men som ändå får draghjälp av det. ”Afrikansk-amerikansk slavtrafik” eller liknande är inte alls lika drabbande för tioåringen som läsr det och som aldrig förut hört talas om att människor köptes och såldes grundart på deras hudfärg. Det är en annan sak att man nog inte ska använda ’neger’ i nyskrivna böcker eller dagligt tal, såvida man inte har ett tydligt metasammanhang att göra det i – och särskilt om man inte själv är mörkhyad.
Frank Zappa i crossfire med anledning av Ture Sventon.
http://www.youtube.com/watch?v=8ISil7IHzxc
Ah, jag älskar det klippet! En klassiker faktiskt.