Min mor, som är en analytisk och känslosam läsare av nästan alla sorters text, förhåller sig fortsatt mycket skeptisk till bloggformen och risken i ikonifiering av individer före innehåll.
Hon har givetvis en stor poäng. Bloggosfären är full av dåliga sajter där tyckande får förvånansvärt stort genomslag i förhållande till substans. Men mitt standardsvar har blivit detta:
En eller flera dåliga bloggar är inget skäl att kritisera mediet, lika lite som man kan kritisera fenomenet böcker efter att ha läst ett par dåliga böcker.
Varje blogg ska bedömas för sig. Må den bli läst, hatad eller älskad efter sitt innehåll.