En dag snubblar jag över en sån där bok som blir kvar. Som förmodligen nästan säkert inte kommer att omskrivas i dagspress. Riksförbundet Svensk fotografi utger en årsbok med någonstans runt hundra fotografier, tagna inte av yrkesfotografer, utan hängivna klubbmedlemmar.
Det är fantastiska bilder.
Det de möjligen ibland saknar av pressfotografiets intensitet är också dess största tillgång: Här finns ett mer självklart mänskligt jämlikt öga, och en enkelhet i berättandet där pressfotografiet ibland knyter sig.
Kristin Lundberg från Eskilstuna fotoklubb har tagit en bild på en man som sover med en lika sovande bäbis i sin famn. Har aldrig längtat så intensivt efter ett barn till som när jag ser den. Och Per Lindberg från Gagnefs fotoklubb har fångat jag tror det är en lunnefågel som tramsar sig när den ska iväg utför en klippa. Har aldrig längtat så intensivt efter att vara en lunnefågel som när jag ser den.
Beställ boken här.
