Döden döden

Dagens låt, precis som vid samma tid förra året: ”Easter” med Marillion. Fantastisk. Låter som en krokus.

Och så här i påsktider: Jag är alltid intresserad av hur vi behandlar våra döda. Låter skumt va. Men jag läser allt jag kan komma över om det, och tänker ofta att jag borde skriva mer, mycket mer, än till exempel det här i frågan.

En grej jag alltid gillar är när man låter verkligheten och samtiden bli en del av brytpunkten mellan liv och död. Varje gång jag ser Fonuskontorens märkliga skyltning och konstlat ”värdiga” informationsmaterial, för att ta ett exempel, drabbas jag av motvilja.

Se här ett bra exempel på hur man låter livet och döden samexistera. På sajten Hitta graven kan man söka på alla Stockholms kyrkogårdar. Hitta graven. Om du så har bestämt dig för att en gång för alla besöka din farfars farfars grav, men aldrig gjort det, eller om du bara är nyfiken på exakt var en intressant historisk person är begravd – spelar ingen roll, det är bara att söka.

***

En annan gång ska jag berätta historien om vad ett sådant här system hade kunnat betyda en dag i augusti 1994.