Det beror ju på hur pass hängiven man är, men det finns ju ändå fall beskrivna då det har blivit lite kräftor över. Det är aldrig så vidare väst kul att äta nio kräftor till lunch nästa dag. Därför, jag ger er: min i Louisiana boende vän Marks improviserade cajundoftande pasta. Misstänker att den gör en del åt bakfyllan också, för dem som drabbas av sådan. Jag ger er inga exakta mått, något slags omdöme föreställer jag mig att ni har.
* Begå kräftorna. Spara stjärtarna, ät skamlöst resten.
* Riv ett lass ost.
* Hacka en vitlöksklyfta och salladslök fint, gärna tillsammans med annan tillgänglig grönsak. En bit av en broccolistam eller några små blomkålsbuketter kanske!
* Fräs grönsakerna på hög värme i olja och smör. Krydda med spiskummin, lime och någon kryddblandning som innehåller paprika, till exempel paprika.
* Koka pasta så länge. (80 gram per vuxen är universalmåttet, om ni inte visste det.)
* Tillsätt en skivad stark korv, en färsk illröd chorizotyp är att föredra. Och gärna en halv burk krossade tomater.
* I med grädde och den rivna osten, kanske lite mjölk och/eller tomatpuré för att ni ska trivas med konsistensen.
* Kräftstjärtarna ska i precis före servering, de blir blixtsnabbt sega och tråkiga annars.
* Svartpeppar och chili efter behag.
