Kommer hem från en helg i Bryssel i dag, ett Bryssel som jag lärt känna någorlunda hyggligt eftersom min svärfar bott och jobbat där i ett antal år.
Bryssel är en fantastisk stad. Mats Kolmisoppi, som nyligen skrivit en bok om staden, en skönlitterär, tycks däremot vara en EU-resenär, en sådan där Brysselbesökare som aldrig tar sig förbi de enormt stora och ibland fula representationsbyggnaderna i det nyare Bryssel och vidare ner i stadens äldre delar.
Det är där allt finns: musik och teater och museer. Chocolaterier, bagerier, våfflor i små vagnar och korv som metervara. Råbiff. Människor med franska som modersmål som ändå med glädje talar engelska. (Bara i Bryssel, folk, bara i Bryssel! Och det är tur, för min franska går verkligen på kryckor numera, om den inte rentav alltid gjort det.)
Hur som helst. Jag är rätt less på den där tunna, tunna bilden av Bryssel som en skyskrapestad full av byråkrater. Den stämmer inte. Den är orättvis och fantasilös. Åk dit och kolla får du se. Bor du i Skåne är det dessutom obetydligt längre dit än till Stockholm.
***
Har ännu inte sett det, men någon enda sportredaktion måste väl i dag ha vitsat om att MFF:s riktnummer och tabellrad nu är identiska…?
