Det är lördag kväll, jag ligger uthälld i en hotellsäng och ska snart ut och käka middag med vänner och medförfattare på Weyler förlag. Det har varit en rätt lugn bokmässa, om det nu finns sådana. Jag har gjort den lugn. Ett antal intervjuer, många samtal, faktiskt ett par seminarier som jag lyssnat på av ren egen vilja, men inga överfallsintervjuer den här gången. (Det har varit en specialitet annars, att ställa en dator i ett hörn på något mingel och så dra dit en författare i taget, göra en kort och koncis och väldigt enkel intervju, och så komma hem med en liten bank med sådana där korta komplementtexter som kan pytsas ut på höstens boksidor.)
Lite läsning för er som inte har något annat för er:
* En intervju med serietecknaren Nanna Johansson, som också ska bli ny fredagskrönikör i Sydsvenskan.
* En intervju med Johan Persson och Martin Schibbye, som jag faktiskt tycker blev riktigt bra, givet att deras historia är så känd.
* En sedvanlig internetkrönika, liksom varje lördag, som denna gång fick en liten skönlitterär touch. Det är ju den veckan.
* Men, sist och bäst, Patrik Svenssons recension av boken om Stefan Löfven. Patrik är on fire denna höst, allt han tar i blir till aska. I det här fallet då Stefan Löfven. Det är en makalös text – rolig, intelligent, vass men inte elak. Och rolig, rolig, rolig.
