…for president. Verkligen. Kolla här, det är värt din tid. (Och kanske kan man därefter läsa min krönika i tidningen Journalisten. Ämnena tangerar varandra.)
***
Varje dag, så gott som utan undantag, läser jag min kamrat Isobel Hadley-Kamptz. Jag och Niklas var överens under en squashmatch – skulle man läsa en enda blogg, för att liksom hålla koll och se vad som skrivs och vad man om man har våra intresseprofiler inte bör missa, då blir det Isobel. När hon nu skriver detta gör hon något extremt intressant. Det kan rimligen inte förbigås med tystnad av de omnämnda författarna. Och… är det förtal? (Jag tror inte det, jag hittade givetvis personens efternamn på första Google-träff, men det är ju på annan plats.) Se själva, döm själva.
