Jag har fått mejlkommentarer – vilket är roligt, mejla på! – som i något fall avundsjukt kommenterar hur mycket jag tycks ha tid att läsa eftersom jag rätt ofta hänvisar till böcker, tidningar och bloggar. Men också ett mejl vari avsändaren faktiskt ifrågasätter om jag har alltid har läst det jag refererar till här.
För att göra en lång historia kort: jag har ett jobb som ger mig rättighet och skyldighet att läsa på arbetstid. Jag läser dessutom snabbare än de flesta jag känner, och jag fuskar aldrig. So sod off!
***
Mats J Larsson på DN är ett snille. ”Ska det vara på det här viset?”
***
Om drygt en timme gästföreläser jag på journalistutbildningen vid Lunds universitet. Det lär bli rätt mycket bloggsnack, gissar jag.
***
…och så kan jag slutligen meddela att Nya ordlekar tills vidare inte kommer att ha en öppen kommentarfunktion. Huvudskälet är att en kommentarfunktion kräver viss moderering och övervakning – ett fast arbetsmoment som jag inte vill bygga in i min vardag.
