Jag har ett underbart lokalsinne. Jag har minnen av mitt lokalsinne, jag kan berätta historier om det. Hur jag återvände till min frus släktingar i Ramlösa för andra gången, kanske fem år efter det första tillfället, tog sväng för sväng in i villaområdet med en kombination av intuition och minne som enda stöd. Hur jag stod i en korsning i München och kände vartåt järnvägsstationen måste ligga. Hade jag kunnat löpa hade jag varit en orienterare av klass. Vi körde bil från Boston till Vancouver, 984 svenska mil, om vi någon gång blev osäkra lade jag bort kartan i stället för att titta närmare på den.
Min pappa hittar i tiden. Han ligger och snarkar på en strand, orörlig sedan flera timmar, bara ljuden avslöjar att han inte har gått ur den tid han i själva verket mäter. Jag petar honom i sidan med en ekströmskt lång stortå och frågar vad klockan är. ”Tjugo i två”, hörs nere från den turkosa handdukens bylsiga kudde. Det blev en sport, men bara för min syster och mig, en åskådarsport. För utövaren är orienteringen i tiden automatisk.
Min mobiltelefon har – brukar jag säga – inte påverkat min förmåga att tänka snabbt. Den har däremot skadat min förmåga att tänka långsamt. Den har dessutom skadat mitt lokalsinne. Inga roamingavgifter längre. Obegränsad surf. Jag går oftare vilse, stirrandes på Google Maps och den blåa skuggning som ska visa mig i vilken riktning ut från kroppen min egen näsa pekar. Jag brukade veta det av mig själv.
För nära ett decennium sedan skrev jag boken ”Google-koden”. Den är ett reportage som utan tesdrivande, åtminstone avsiktligt sådant, berättar tre saker: hur Google blev till, vad som händer när Googles idéer och kärnvärden kolliderar med verkligheten, och så slutligen vad Google kommer att förvandlas till. Att boken kom att fullständigt förändra mitt yrkesliv har jag vant mig vid. Att de fenomen den skildrar skulle förändra mig som person hade jag nog däremot ingen djupare beredskap för. Jag trodde i alla fall inte att jag skulle bli sämre på att hitta.
Den här boken – egentligen bara en början, en samling frågor för den som vill komma vidare med nya angreppssätt, problem och lösningar – handlar om att hitta. Det som Google lovade att de kunde hjälpa oss med, det grundläggande mänskliga problemet som skulle lösas en gång för alla. Den handlar i tre kapitel huvudsakligen om internet, och i tre huvudsakligen om annat. Den ger inga definitiva svar, gillar att hitta men är långt mer intresserad av att gå vilse, och om sådant inte roar er avråder jag bestämt från läsning.
Ni som blir kvar ska få testa några idéer, och dessutom stanna till hos personer som har hjälpt mig och andra att hitta saker i bokstavlig och bildlig mening. En örlogskapten. En kartritare. En musiker.
Och så Konstantina, läkaren som blev misstänksam och hittade en obeveklig sengångare inne i min kropp.
Djävlars – var när kan man läsa vidare ????
Utgivning 15 augusti formellt, men kanske finns boken tillgänglig några dagar tidigare än så. Det beror på hur snabbt de blir klara på tryckeriet. 🙂
Eftersom jag älskar att du skriver en blogg gör jag en kommentar här istället för på FB. Din bok verkar mycket intressant. Jag vill absolut läsa den. Utan att ha läst ens en bråkdel av allt du har skrivit så kan jag med bestämdhet säga att jag är mäkta imponerad av det du åstadkommer. Du skriver så mycket! Och jag är FÖR journalister som skriver mycket. Jag tänker ibland på den tid vi delade på DN Kultur. Du som inlånad från Sydsvenskan om jag inte minns fel och jag på min praktik under utbildningen vid JMG. Jag var helt grön. En färsking utan egentlig journalistisk kompass, det kom senare. Men jag förstod direkt att du stack ut, att din höga produktionstakt var något helt annat än vad DN Kultur var van vid. Jag själv gjorde vad jag kunde för att vara snabb. Minns att jag fick ett utlägg om att något museum i Sverige skulle lämna tillbaka gamla föremål till någon institution i ett afrikanskt land eller liknande, en artikel som tog mig en arbetsdag att skriva, och Stefan Jonsson sa imponerat: Vad snabb du var!
Det var ingenting mot vad du var. Särskilt inte vid beaktande av kvaliteten.
Hojta när boken finns tillgänglig så köper jag den direkt.
Andreas, tusen tusen tack! Detta var den sortens komplimang som verkligen går in – genomtänkt och generös och lång! Boken finns i handeln i augusti, och releasepartyt i Stockholm är den 16 augusti. Du är varmt välkommen, jag ska se till att du får inbjudan.
Tack själv! Jag skriver in den 16:e i almanackan. Vi ses!