En härlig kväll i Stockholm i går, både Lisa och jag var på Talargalan och firade fina pristagare (jag vann ”Årets genombrott” för ett år sedan och är fortfarande liksom aktivt glad över det) och åt fantastisk mat och pratade med människor som verkligen kan… prata. Och lyssna, nota bene! Personer som sysslar med att föreläsa, underhålla och vara moderatorer har en tendens att vara väldigt glada och generösa kolleger emellan. Varför det är så vet jag inte riktigt, men jag slås av en värme vid sådana här tillställningar som jag verkligen uppfattar som genuin. Nu några möten innan jag ska vidare till Norge för ett gig. Så ja, jag känner mig helt i form igen efter hela gallstensfiaskot.
***
Förresten, jag kan inte bestämma mig för vid vilket tillfälle som Stockholm skörtade upp mig mest, relativt sett, i går. (Det är ju som bekant uppskörtning som är Stockholms nya paradgren.) Antingen var det när jag betalade 2 910 kronor för ett FÖNSTERLÖST rum stort som en garderob på ett hotell som på allvar kallar sig ”Haymarket”, eller så var det när jag betalade 40 kronor för en slarvigt uppvärmd ”belgisk” våffla nära Sergels torg.
