Ett litet appendix till min bloggserie om framtidens tidning kommer här:
2015 var, tror jag, året då riktiga medier gång på gång fick bryta en gammal princip: den att inte hålla på och rätta andra medier.
”Jaså, det var fel om en grej i X-bladet i dag, okej, det får de reda ut själva”, så tänkte man alltid.
Men nu har slaskmedierna på den politiska ytterkanten stor publik – och är dessutom TOTALT renons på riktig journalistik. Alltså valde flera riktiga medier under fjolåret att skriva texter som gick ut på att berätta ”det som står på Ku Klux Klans Allehanda i dag är inte sant”.
Det handlade ofta om brottsutredningar, eller dramatiska nyhetshändelser. Slasksajternas okontrollerade kommentarfält drog i gång, kraften upplevdes som stark, hetsen mot utpekade personer orimlig. Jag kan förstå att man då som ansvarstagande och sakkunnig kriminalreporter, redaktionschef eller utgivare tycker ”vi måste korrigera”.
Men jag undrar ändå om det har varit rätt att göra så. Publiken som rör sig på sådana sajter är ändå omöjlig att nå, den har helt förlorat sitt kritiska tänkande. Den ville inte ha den där konsensusbubblan som den upplevde så stark, så… tja, den skapade en egen. Och i den ingår föreställningen att alla medier som inte är Ku Klux Klans Allehanda (välj valfri titel) är opålitliga, agendastyrda och marxistiska.
Så frågan är hur de riktiga redaktionerna ska göra nu. Om de jobbar som vanligt, och försöker ta reda på saker först, då ”mörkar” de.
Om de kollar en grej, tror att den kan stämma, men inte får den bekräftad – då skriver den förstås inte. Det är ju en riktig redaktion.
Men jag tror till sist inte att man kan ägna sig åt att skriva artiklar i riktiga tidningar om falsarier, påhopp och propaganda online. Man bör nog bara säga: Vi är en riktig redaktion. Vi jobbar på enligt vedertagna principer, så bra vi bara kan.
Men jag säger ”nog”. För jag vet inte säkert, kanske finns det tillfällen då riktiga medier kan behöva ta ansvar på ett långtgående sätt.
Slasksajterna kommer inte att nöja sig förrän de har piskat upp stämningen nog för kravaller.
Och när den dagen kommer, då står våra utsatta utgivare i en fruktansvärt svår situation.
Hur ser du på den egna tidningens avskaffande av digitalbetalvägg? Trodde du på den från början?
Jag tror att det är ett klokt beslut att avskaffa den nu – siffrorna ger stöd för detta beslut.
Om jag trodde på den? Både ja och nej. Jag tror på poängen i att visa att journalistik kostar pengar, men vi har ju aldrig sett en rekrytering som motsvarar en annonsintäkt för en helt öppen sajt. Så man kan väl säga att jag har gillat idén, men inte riktigt kunnat tro på den fullt ut, kanske.