I flera somrar nu (det där var alltså tre olika länkar) har jag berättat skrönor från mina tidigaste jobbår. Sanning till 90 procent, som Sigge Ågren kallade sina memoarer.
Det är alltsåledes dags att återvända till de två tidningar där jag täljde mina första lärospån från de rikliga spånkällor som fanns där under åren 1991, 1992 och 1993.
Kungsbacka Tidning startades på sjuttiotalet av Kurt ”Chico” Johansson. Den kom ibland ut som tvådagarstidning, men oftast en gång i veckan. En tunn tabloid med okej sportbevakning och i övrigt dålig eller obefintlig journalistik. Då och då blixtrade tidningen till, när någon riktig journalist arbetade där ett tag. De försvann alltid. Skälet till detta var rimligen just Kurt ”Chico” Johansson. Jag har sällan haft en märkligare kollega. Han hade goda sidor som alla människor (gott minne för folk, stor arbetskapacitet, stor entreprenörsanda och viss förmåga att berätta en historia) men han lurade mig på betalning en gång, han kunde vara gränslöst elak mot folk och han var fullständigt oberäknelig, både journalistiskt och mänskligt. Det första beröm, och möjligen enda, han gav mig var ”jadu, Andreas, det här fyllde ju bra”.
Det var i och för sig rätt roligt sagt.
Finns det något gott att säga om honom? Ja, jag kan ju på något plan känna tacksamhet för att han lät mig som inte ens sexton år fyllda skolelev skriva artiklar i hans tidning. Betalt fick jag också. Runt 200 kronor per artikel, A-skatt, brukade det bli. Det kunde handla om ett lokalt rockband (företrädesvis med flera medlemmar direkt ur min bekantskapskrets) eller en fotbollsmatch (företrädesvis med flera spelare direkt ur min bekantskapskrets) eller något annat jag fick nys om. Jag fick sällan eller aldrig några jobb utlagda på mig under det första året, utan fick hitta grejerna själv. Som i december 1991, då jag satte rubriken ”Sköna toner i Fjärås-natten” över ett slags reportage-recension från en uppspelning med kommunala musikskolan. Vi inleder pekoralfestivalen – som ska fortsätta hela veckan, hade jag tänkt – med ett citat:
”Besökarna hade ingen anledning att ångra sig, eftersom den unga församlingen gjorde mer än godkänt ifrån sig! Såväl de yngsta, som bara trakterat sina stråkar i något år, som de äldre gymnasisterna med erfarenhet gjorde kvällen minnesvärd.”
Joråsåatt.
