I dagens Sydsvenskan skriver Anders Mildner och jag om Expressens avslöjanden om vilka Sverigedemokrater som döljer sig bakom olika näthataralias. Vi erbjuder två alternativa förhållningssätt.
(Men i dag, när Expressen också hänger ut helt vanliga människor, så anser jag att tidningen går för långt.)
det var riktigt intressant att läsa båda artiklarna – båda med goda poänger. jag skriver själv med ett alias – ska jag fortsätta med det här på din sida Andreas, eller ska jag ”slita av mig masken”?
det som jag hajar till på i din artikel är att du klassar researchgruppen som vänster. jag tycker mer att de hör hemma i en anarkoliberal kontext, där rätt många av de tongivande, svenska antirasisterna håller till. de har slängt undan den klassiska vänster-sekularismen, de håller individ framför kollektivet och så är de mer intresserade av foucault än marx.
Ja, det var kanske lite slarvigt? Det är mitt samlade intryck av dem, ”vänster”, men jag kan inte säga att jag är stensäker på att det räcker som benämning.
Och nej – hos mig är man välkommen under alias om man vill, om man inte anför saker som är så kontroversiella eller kränkande att de inte bör publiceras alls. Men eftersom de här sociala samtalen i allt väsentligt har lämnat bloggosfären och flyttat till Facebook och Twitter, så är det mer en teoretisk än en praktisk fråga numera…
Både signaturen indy och Andreas Ekström har fel angående Researchgruppens politiska tillhörighet. Grundarna har ett förflutet inom AFA (de kallade sig tidigare för AFA Dokumentation), just i den sortens vänsterextremism som Ekström annars brukar gå i taket över. Igår: hembesök, krossade fönster och misshandel av högerextremister, i dag: lukrativa samarbeten med Expressen, så får någon annan hugad sköta hembesöken.
AE skriver att ”ändamålet helgar medlen” i det här fallet. Men ändamålet helgar ALDRIG medlen. Då är man inne på det sluttande planet som kännetecknar alla typer av inskränkningar av demokratin och yttrandefriheten. Ett internet utan anonymitet är ett rent övervakningsinstrument och inget annat. Men om man har skrivit en okritisk bok om hur förträffliga Google är som företag kanske man inte vill höra på det örat?
Undrar för övrigt om Sydsvenskans kultursida läser sina medarbetares texter innan de går i tryck? Följande mening kunde användas i avskräckande syfte på journalisthögskolorna:
”Anta att Expressen eller någon annan tidning hade kunnat bevisa att ledande representanter för Folkpartiet inte alls är intresserade av skolor, utan vill avskaffa dem, och driver sådana diskussioner anonymt men i offentligheten.”
Maken till dåligt exempel var det länge sedan jag såg. Det håller inte ens ihop språkligt. Vad innebär det att ”avskaffa skolor”? Vad innebär det att vara ”intresserad av skolor”? Det är ju bara nonsens.
PS. Sälj inte mina uppgifter till Researchgruppen, är du hygglig.
Hej Rick!
Har du läst boken? Har du hört mig prata om Google, till exempel här? http://vimeo.com/74279478
Om du uppfattar mig som ”okritisk” mot Google har jag ingen tilltro till dig som läsare eller lyssnare…
Vidare: Jag har kallat Researchgruppen ”vänster”. Det tror jag är en rimlig benämning.
Vidare längre ändå: Parallellen med Folkpartiet har jag dragit med omsorg. Ta ett parti som säger en sak, bevisa att de gör något annat. SD talar om ”nolltolerans” mot rasism, vilket är skrattretande i ljuset av vad vi nu vet. Det är klart att det var relevant att redovisa det, på samma sätt som det hade varit relevant att visa att miljöpartister skiter i miljön eller att folkpartister skiter i skolorna. Jag kan dessutom inte se något annat än att meningen som sådan är fullständigt korrekt skriven…
Och så kärnfrågan till sist: Ändamålen kan ibland helga medlen, som i fallet då politiker exponeras med sina sanna värderingar framdragna i ljuset. Men dag två, då Expressen på samma sätt hängde ut privatpersoner i akt och mening att stoppa och granska näthatet, då gick de för långt. Ändamålen helgade alltså inte medlen i det fallet.
Så nej du Rick, du har inte många rätt enligt min mening…