Det finns en poäng med att blogga dagen efter, eller flera dagar efter ”alla andra”. Man kommer på sig själv med att tycka eller tänka något mer än bara ett instinktivt ”bra!” eller ”åt helvete!”, och så dör inte frågor lika fort.
Lite så blev det kanske med Niklas Ekdals intressanta vittnesbörd om livet på ledarredaktionen, och om varför han slutar. Det finns förmodligen många tänkbara uppföljningar, och kanske skulle fler av dem bli intressanta om de spreds ut över tid?
Hur som helst. Jag tänkte inte revolutionera det där nu, utan bara säga mitt ”bra!”, även om jag är någon dag sen. Läs den där texten. Jag gillar kopplingen han gör – och håller med om den till hundra procent – mellan ekonomiska incitament, skattepolitik och ansvarstagande:
”Den så kallade värnskatten är i det perspektivet en nationell katastrof. Att införa straffskatt på utbildning och ansvar precis när kunskapsekonomin exploderade var lika begåvat som att skära halsen av den guldäggsvärpande gåsen.”
