Jo, men många i media uppträder också väldigt förutsägbart: det spelas ruggigt mycket luftgitarr i den här affären. Kraven på att sparka rikspolisledningen över vad som så här långt är en till 90% lokalt skånsk historia är mest identitetspolitisk varm ånga från olika personers (och redaktioners) heta strykjärn.
Och många inser ju att den här sortens register finns eller har funnits i närtid litet varstans ute i världen, hos polisen, inom lokala förvaltningar, troligen på en del skolor etc. Och att de kan ha kommit till användning för att bekämpa brottslighet i en grupp som annars är både rörlig och ytterst sluten, klanbetonad – och som just därför kan erbjuda svårigheter att få fatt på gärningsmän, vittnen och misstänkta. Och det saknas faktiskt inte grovt kriminella familjer inom gruppen. Hur är det med den här historien till exempel?
Det som skrivits om fallet i Sydsvenskan – det inträffade ju i Lund – har inte haft ett ord att säga om att personerna kom från en viss speciell kultur, så klart – eller att de inte var svenskar. Ändå kunde alla se att det handlade om en klankultur som inte gärna kunde ha uppstått på svensk botten. Vilken etniskt och/eller kulturellt svensk våldtäktsman skulle i nutiden kunna tänkas ta hjälp av två kvinnliga släktingar för att övervaka sin kidnappade exfru medan hon hölls fången, misshandlades och våldtogs i hans bostad? Inte en chans. Ja, de var alltså danska zigenare och familjen hade en grundligt kriminell bakgrund och lvsstil. Att EB kör på med litet garneringar hindrar inte att den hårda faktakärnan i deras bevakning verkar nog så korrekt.
Men eftersom Sverige har självbilden att vi är världsmästare i kamp mot främlingsfientlighet och rasism, och massmedia oftast vill leva upp till detta, så blir det här en skandal som är mycket lätt att exploatera just här. Även för folk som nog inte vet ett barr om polisarbete.
Man får ju väga nytta mot skada. Är det rimligt för polisen att regga brottslingar och deras närmaste? Givetvis. Är det rimligt för polisen att regga 852 barn, i många fall helt utan kopplingar till brottslighet? Givetvis inte.
Om man velat nysta upp en del släktband inom en begränsad och sluten grupp, över tid, för att sedan skaffa sig litet förhandskoll på kriminaliteten inom denna grupp så är det nog svårt att undvika att indexera en del barn och ungdomar också. Bland romer gifter man sig ju ofta inom den egna gruppen och dessutom gifter man sig tidigt.
En del av de 852 barnen var förmodligen också tonåringar – ”barn” är man ju i lagens mening till dess man fyller 18 även om det inte alltid är så vi uttrycker oss till vardags. Och i tonåren är de, enligt romsk sedvänja, redan nära den ålder då de kan gifta sig eller trolovas bort av föräldrarna.
Hur som helst, i debatten beskrivs det här som om det vore fullständigt unikt, retoriken blåser på som gällde det ett svenskt Stasi. Men man kan vara ganska säker på att liknande register finns eller har funnits tätt inpå nuet i många europeiska länder.
Tja, men jag tycker att man ska ta det varsamt med den här typen av förmildrande beskrivningar av något som många bedömer som solklart olagligt i Sverige och helt i strid med internationell praxis. Det är inte ”en del” barn och ungdomar, det handlar om många hundra. Ett direkt etniskt register, ett släktträd, där inte kriminalitet eller brottsmisstanke är det centrala, utan släktskapen.
Och: En klar majoritet av de registrerade barnen är födda efter år 2000.
Okej.
Det var då fasiken vad du ska ta allt bokstavligt.
Jo, men många i media uppträder också väldigt förutsägbart: det spelas ruggigt mycket luftgitarr i den här affären. Kraven på att sparka rikspolisledningen över vad som så här långt är en till 90% lokalt skånsk historia är mest identitetspolitisk varm ånga från olika personers (och redaktioners) heta strykjärn.
Och många inser ju att den här sortens register finns eller har funnits i närtid litet varstans ute i världen, hos polisen, inom lokala förvaltningar, troligen på en del skolor etc. Och att de kan ha kommit till användning för att bekämpa brottslighet i en grupp som annars är både rörlig och ytterst sluten, klanbetonad – och som just därför kan erbjuda svårigheter att få fatt på gärningsmän, vittnen och misstänkta. Och det saknas faktiskt inte grovt kriminella familjer inom gruppen. Hur är det med den här historien till exempel?
http://ekstrabladet.dk/112/article2105938.ece
Det som skrivits om fallet i Sydsvenskan – det inträffade ju i Lund – har inte haft ett ord att säga om att personerna kom från en viss speciell kultur, så klart – eller att de inte var svenskar. Ändå kunde alla se att det handlade om en klankultur som inte gärna kunde ha uppstått på svensk botten. Vilken etniskt och/eller kulturellt svensk våldtäktsman skulle i nutiden kunna tänkas ta hjälp av två kvinnliga släktingar för att övervaka sin kidnappade exfru medan hon hölls fången, misshandlades och våldtogs i hans bostad? Inte en chans. Ja, de var alltså danska zigenare och familjen hade en grundligt kriminell bakgrund och lvsstil. Att EB kör på med litet garneringar hindrar inte att den hårda faktakärnan i deras bevakning verkar nog så korrekt.
Men eftersom Sverige har självbilden att vi är världsmästare i kamp mot främlingsfientlighet och rasism, och massmedia oftast vill leva upp till detta, så blir det här en skandal som är mycket lätt att exploatera just här. Även för folk som nog inte vet ett barr om polisarbete.
Man får ju väga nytta mot skada. Är det rimligt för polisen att regga brottslingar och deras närmaste? Givetvis. Är det rimligt för polisen att regga 852 barn, i många fall helt utan kopplingar till brottslighet? Givetvis inte.
Om man velat nysta upp en del släktband inom en begränsad och sluten grupp, över tid, för att sedan skaffa sig litet förhandskoll på kriminaliteten inom denna grupp så är det nog svårt att undvika att indexera en del barn och ungdomar också. Bland romer gifter man sig ju ofta inom den egna gruppen och dessutom gifter man sig tidigt.
En del av de 852 barnen var förmodligen också tonåringar – ”barn” är man ju i lagens mening till dess man fyller 18 även om det inte alltid är så vi uttrycker oss till vardags. Och i tonåren är de, enligt romsk sedvänja, redan nära den ålder då de kan gifta sig eller trolovas bort av föräldrarna.
Hur som helst, i debatten beskrivs det här som om det vore fullständigt unikt, retoriken blåser på som gällde det ett svenskt Stasi. Men man kan vara ganska säker på att liknande register finns eller har funnits tätt inpå nuet i många europeiska länder.
Tja, men jag tycker att man ska ta det varsamt med den här typen av förmildrande beskrivningar av något som många bedömer som solklart olagligt i Sverige och helt i strid med internationell praxis. Det är inte ”en del” barn och ungdomar, det handlar om många hundra. Ett direkt etniskt register, ett släktträd, där inte kriminalitet eller brottsmisstanke är det centrala, utan släktskapen.
Och: En klar majoritet av de registrerade barnen är födda efter år 2000.