Känner ni till historien om Herbert Felix, mannen bakom varumärket Felix, ketchup och pulvermos, Bostongurka och rödbetor på burk?
Förmodligen gör ni inte det – trots att berättelsen om honom är minst lika fascinerande som den om Ingvar Kamprad. Av någon anledning har den inte berättats ordentligt förrän nu.
Min kollega Per T Ohlssons bok ”Konservkungen” från 2006 är ännu ett exempel på en sådan där bok som jag läst lite efteråt, i den ständiga omöjliga jakten på att ”komma ikapp”. Den finns i pocket, och jag rekommenderar den varmt. Historien om Herbert Felix är fängslande som en thriller, och det är obegripligt att ingen har skrivit en biografi om honom förut. Per T Ohlsson är dessutom – och det tror jag att de flesta tycker, oaktat om de delar hans politiska uppfattningar eller inte – en klart lysande stilist. Historien är berättad på ett sätt som gör den full rättvisa.
(Passa förresten på och njut av omslaget också, som jag tycker är helt briljant. Jag hörde ryktesvägen att förlaget gärna ville kalla boken ”Ketchupkungen”, vilket hade gjort omslaget ännu snyggare…)
