En fantastiskt fin kväll i Lindome i går. Ett inte för stort antal besökare, några par med medhavda barn, några ännu utan barn, det var som om vi satt ett gäng kompisar och pratade föräldraskap. Det blev nära. Jag har nog aldrig känt mig så här glad och väl till mods efter en uppläsning. Och allra roligast? Att Erik Axelsson kom. Han var rektor på mina två första skolor, från ettan till nian. Han är en bit över sjuttio nu, kanske mer, jag vet inte säkert. Rak som en eldgaffel. Vi pratade en lång stund, bland annat om den tjugo år gamla katastrofen som jag bloggat en del om på sistone.
”Ja, jag minns ju er ihop. Ni var oskiljaktiga”, sa Erik Axelsson i går. Sakligt konstaterande. Dessvärre felaktigt.
I kväll: Lidköping vid Vänern, bibblan klockan sju. I Lidköping bor mina dopfaddrar, som jag inte haft kontakt med på väldigt många år. Tänk om de kommer? Om någon läser det här som känner Rune och Irene Claesson i Lidköping – hälsa dem att de är extra välkomna!
