För några veckor sedan såg jag Gunnar Lindstedt, lätt hukande, ånga fram på en tvärgata till Birger Jarlsgatan i Stockholm. Han såg ut som om han var på väg.
Den känslan fyllde mig med tillförsikt och förväntan.
Reportern som kartlade Trustorhärvan och drog brallorna av Boo.com är ju inte vem som helst – och det han lämnar ifrån sig är alltid högklassigt.
Jag är avundsjuk på hans arbetskapacitet och oglamorösa enträgenhet. Och jag fick hejda mig för att inte tassa efter honom i ett anfall av rent industrispionage.
