På X2000 med riktning söderut – mycket tåg för lite tv, men två gånger fyra timmar ostörd tid med dator, böcker och negligerade poddsändningar från Sveriges Radio är ju att betrakta som en present, inte ett problem.
Hur det gick i morse? Oklart. Det vet man inte efteråt, och snällt sms från mamma är visserligen väldigt fint att få, men kan man lita på hennes opartiskhet…?
Jag gillar Mats Nyström i alla fall. Jag uppfattar honom som professionell: förberedd, intresserad, vaken. Och trevlig! Han tog sig tid att komma ut och hälsa och prata lite före och tro mig, det är inte alla med hans jobb som gör det.
Nu finns inslaget här, och det sänds dessutom i repris i eftermiddag.
Apropå trevlig och proffsig förresten: Jag impades enormt av programassistenten, som jag tror det kallas, Johanna Ringarp. Helvete vad hon fick pussla för att få ihop det här i dag, och hela tiden med snabba och raka och vänliga besked. Det gör all skillnad i världen för hur det känns när man väl medverkar.
Men hallå där. Jag twittrade minsann en tumme upp också, och det vet ju; jag är aldrig snäll i onödan. You did good!
Haha, bra! Tack!
Bra insats. En nyancerad och framåtsyftande debatt.
Diskussionen hade kunnat fortsätta et bra tag till, och det kommer den att göra. Därför måste det väl kännas lite tungt att bli bortknuffad från vidare sändnings/diskussions-tid av en hund?
😉
Men det gjordes ju med en ordvits! ”Snart ersätts ni i den här soffan av en hund, tax så mycket” sa Nyström. Sådant vill man inte avstå i vorsteh taget! (HAAAAAHAHAHAHAHAHA.)
Jag har kommenterat på Twitter redan men jag glömde påpeka att de ju la in fel skylt på dig en gång. Klantigt!
Nyström skämtade nog inte. Det var din nördiga hjärna som tolkade det som ett skämt. 😉
De la fel skylt på Pelle S också…
Det va la bra do.
La-bra-do…r. Sämst hittills, men om man vitsar, do-ber-mann ju om det.
Haha! Där drog du det till sin dvärgspets.
Alternativet hade varit att göra en pudel.
Gillade din insats i morgonsoffan! Bra. Du har verkligen en talang för att hålla en fokuserad diskussion och få med många aspekter på kort tid. Ett verbalt flyt som är skönt att lyssna på också…
Vad jag inser att jag försöker säga är att du kanske skulle börja podcasta. Responsen från din lilla bokengratis-intervju var väl också rätt positiv vill jag minnas, och ”sitta å prata”-formatet förmedlar i bästa fall en viss balans och nyansrikedom som som är svår att nå i text alla gånger.
Så om man får önska mig en julklapp så skulle det vare Ekström möter.. och så gärna någon internetrelaterad gäst som du filosoferar lite med.
Fast det krockar väl med din roll som journalist… jaja.. drömma får man ändå….
Klicka på Bison här ovan, kommentar 11! Det är lite principiellt intressant, även om det rimligen inte kommer att leda till något. (Se min kommentar hos honom.)
Jack: Tack! Jag tycker att samtal inför publik eller kamera är en rolig form, men har alltid tänkt att jag i så fall inte ska vara objektet för en intervju, utan vara den som ställer frågorna. Vi får väl se om vi utvecklar en sådan form på Sydsvenskan.se någon gång!
Podcast och/eller små videoklipp ska jag absolut se till att använda någon gång när andan faller på. Jag skulle vilja kunna direktrapportera genom att läsa in något i min mobil och bara trycka ”Publish”, men jag vet inte riktigt hur man gör eller ens om det går…
You did good man. Jag hoppas att diskussionen får lite mer PLATS(!) och mer tik och kanske till och med uppmärksammas på ytterligare en kennel.