Jag läser ofta filmkritik med ett halvt öga, men garvade verkligen i går då Mårten Blomkvist gjorde slarvsylta av nya Johan Falk-filmen.
Jag läser ofta filmkritik med ett halvt öga, men garvade verkligen i går då Mårten Blomkvist gjorde slarvsylta av nya Johan Falk-filmen.
För musikjournalister är ju sågningen en skön konst. Ett par fullträffar:
”Någon har inbillat de här killarna att de är popstjärnor och nu åker de land och rike runt och gör bort sig”
-sågning av Jumpers turnépremiär ca 1996 (minns ni ”Tapetklister”?) i Arbetet
”I was once quoted as saying I’d buy an album ocf Bob Dylan breathing hard. But I never said I’d buy an album of Bob Dylan breathing soft.”
-Greil Marcus om Self Portrait
De var fina! Jag har haft några elaka på gång själv, men ofta mildrat precis före publicering…
Min absoluta favoritformulering är den här:
”Det verkligt spännande är ju hur starka känslor språket väcker. Det säger något om dess vikt.”
Den blev klassisk fort!
”You French live in Hell!”
-en ursinnig Jaco Pastorius skäller ut Stockholms konserthus efter att själv ha pajat förutsättningarna för giget i mitten av 80-talet. Lysande variant på ”Hello Oslo!” Vad recensenterna skrev förtäljer inte historien.
Jag tyckte det var rätt kul när Ulla Skoog försiktigt höjde näven och sa ”hallå Kungälv” när hon ståuppgigade i Kungsbacka i min ungdom.
”Sting ska dö!” Recension av Mats Olsson i Expressen. Klassiskt!
”They are the kind of garage band who should speedily be returned to their garage, preferably with the motor running”. Charles Shaar Murray om The Clash 1976, NME.
Sting-kapningen är ju helt osofistikerad. Och eftersom Sting är en av världens, säg, fem bästa nu levande låtskrivare så är han ju dessutom ute och cyklar…
Men The Clash – den är brutal och rolig på samma gång…
Den ledde också till fina Clashlåten ”Garageland”, med textrader som: ”Back in the garage with my bullshit detector/Carbon monoxide making sure it’s effective”.