Det är svårt att inte tycka om henne, trots att jag i vissa avseenden inte vill göra det, som när hon säger att hon medvetet spelar blåst och att det är bra för då får hon hjälp av folk som tycker synd om henne. Hallå? När jag lyssnar på Hanna på radio eller läser din pratiga intervju med henne vill jag bara ha mer. Jag får inte nog! Är hon så på riktigt också? Och hur var boken? Du nämnde bara ”tonen”, men hur var resten?
Jag tror att hon ganska mycket är som hon framstår där.
Och ja, det är en fantastiskt fin bok. Tonen är mycket av grejen, hon lyckas hålla ett slags linje i språk och innehåll. Hon har fått berättelsen till skänks genom sin uppväxt – men det gör inte prestationen att skildra den mindre.
I GP var de inte lika positiva. Fast jag tyckte att recensionen uppehöll sig alldeles för länge kring frågan *varför* hon skriver en bok just om sin pappa, istället för om sin mamma.
Det är svårt att inte tycka om henne, trots att jag i vissa avseenden inte vill göra det, som när hon säger att hon medvetet spelar blåst och att det är bra för då får hon hjälp av folk som tycker synd om henne. Hallå? När jag lyssnar på Hanna på radio eller läser din pratiga intervju med henne vill jag bara ha mer. Jag får inte nog! Är hon så på riktigt också? Och hur var boken? Du nämnde bara ”tonen”, men hur var resten?
Jag tror att hon ganska mycket är som hon framstår där.
Och ja, det är en fantastiskt fin bok. Tonen är mycket av grejen, hon lyckas hålla ett slags linje i språk och innehåll. Hon har fått berättelsen till skänks genom sin uppväxt – men det gör inte prestationen att skildra den mindre.
I GP var de inte lika positiva. Fast jag tyckte att recensionen uppehöll sig alldeles för länge kring frågan *varför* hon skriver en bok just om sin pappa, istället för om sin mamma.