Biggles flyger norrut

Först, ett citat. Det får strax sin förklaring.

”Biggles kom småvisslande in i frukostrummet i sin våning vid Mount Street, men avbröt sig, när han tog upp breven som låg bredvid tallriken.

– Vad gör Wilks i Kanada, undrar jag, mumlade Algy från motsatta sidan av bordet.

Biggles tittade upp.

– Jaså, du har lekt Sherlock Holmes med min korrespondens, vad?

– Eftersom jag råkar känna till Wilks kråkfötter och kan känna igen ett kanadensiskt frimärke när jag stöter på något, så behövde jag bara lägga två och två tillsamman, svarade Algy stillsamt.”

Brevet beskriver hur Biggles gamle kompis från kriget gett sig på flygtransporter av guld i bolaget Arctic Airways, men utsatts för konkurrens av den friare sorten av den skumme Jake McBain. Biggles beslutar sig för att göra vad han kan för att hjälpa till – vilket visar sig vara i grevens tid.

”Det är alltihop! Om du skulle ha lust för litet verklig flygning, flygning och fight med näbbar och klor, så stick över hit och ge mig ett handtag med att hålla vår gamla fana flygande”, skriver Wilks mot slutet av sitt brev. ”Biggles flyger norrut” är en fantastisk bok, en av de bästa. Se nu här varför detta plötsligt blev relevant att berätta.

* I rollen som Wilks: Kristian Alm.
* I rollen som Arctic Airways: Tidningen Norra Halland.
* I rollen som McBain: Stampenkoncernen.
* I rollen som Biggles: Jag.

Ni fattar läget. Under detta år ikläder jag mig rollen som krönikör i tidningen Norra Halland i min barndoms Kungsbacka. (Perfekt tajming, eftersom tidningen Journalisten samtidigt minskar sin utgivning av papperstidningen ytterligare, och därför går ner på färre krönikörer. Tre roliga år där är alltså slut för den här gången.)

Så varför gör jag det här? För att hjälpa en tidning som jag tycker om, och för att om möjligt assistera min gamle kollega Kristian Alm som har tagit över ledarskapet på denna anrika tidning, och revolutionerat den på bara några månader.

Läget är pressat. Miljardkoncernen Stampen cashar in presstöd för sin Kungsbacka-Posten, för att sedan med orimliga annonsrabatter dumpa marknaden i Kungsbacka för att försöka slå ut oberoende och medlemsägda Norra Halland. Till det har några annonssäljare startat en ”Kungsbacka-Nytt”, en sådan där tidning som ibland startas och snart läggs ner eftersom man underskattar behovet av innehåll i en tidning.

Det är ett slags tidningskrig i det lilla formatet. Det är bara mer än självklart vem man bör hålla på. 23 januari, på fredag, publiceras min första text som kommer att handla om varför Kungsbacka är Sveriges mest amerikanska stad.

De här krönikorna kommer inte att finnas online. Det gör däremot ett prenumerationserbjudande. Hugg på det. Nu. Kanada behöver ett fritt och starkt och pålitligt transportflygbolag.