Vi bryter Google-bloggandet för ett viktigt meddelande till människorna i Hököpinge, som jag till betydande numerär föraktar av hela mitt hjärta:
Jag skulle önska att ni tog er an Vilhelm Mobergs utvandrarsvit. Känns det för jobbigt vill jag i stället be er att skaffa musikalen ”Kristina från Duvemåla” på cd.
Översätt de berättelserna. Flytta fram dem 140 år.
Om er inlevelseförmåga inte räcker för barn från Irak och Afghanistan så kanske den kan vakna om ni tänker er att barnen som behöver er hjälp, ert stöd och ert beskydd är från Småland. Att maten är slut i hela landskapet. Att deras mamma Kristina och pappa Karl-Oskar dödades när de skulle till jobbet i Vetlanda eller Högsby.
”Vissa föräldrar uttryckte oro över vad som skulle hända när deras ungdomar möter flyktingbarnen på byn.”
Ja herre jösses, kanske skulle de få en insikt i hur vansinnigt bra de har det, vilken tur de har att de är födda i ett land som Sverige och kanske lära sig något om empati och medkänsla mot andra barn som är ensamma utan familj eller socialt skyddsnät. Det skulle ju vara vansinnigt jobbigt.
Mycket bra och berättigat rutet!
Bra, Andreas.
Nina Solomin använde ett citat från Utvandrarna på försättsbladet till sin bok ”Gränsen” (W&W 2005). Sedan dess har det förundrat mig att inte fler använder Vilhelm Moberg i debatten, för att få alla att tänka på parallellerna. Just svenskar borde ha lätt för att känna empati för dagens flyktingar, just för att vi har tillgång till Utvandrarsviten (och Kristina).
I ”Gränsen” handlar det en hel del om hur människor väljer att migrera av ekonomiska skäl – men det geniala med Mobergs dramaturgi är ju att han lät sin utvandrarskara bestå av människor med alla tänkbara anledningar att lämna 1840-talets Småland.
Ibland undrar man. Spot on!
Bra skrivet!
Att ge hopp till andra människor är en handling som berikar var och en av oss och hela vårt samhälle!
bra: solidaritet innebär förmåga till inlevelse
om den inte sitter i ryggmärgen: och den fattas tydligen somliga
kan man inte fatta bättre får man gå till litteraturen
eller till verkligheten: flytta vellinge till bagdad
jorden är bara en: vi hör ihop
Nyanserade kommentarer i detta forum…
Jag håller inte med Vellinges politiker i deras oförmåga att ta hand om flyktingar,men just i detta fallet är det inte speciellt välbetänkt att sätta ensamma ”barn” (=tonåringar) i Hököpinge. Inte av rädsla för våld och andra brott, utanför att Hököpinge är en byhåla på slätten.
Absolut ingenting finns förutom bostäder och en förskola. Vellinge ligger inte direkt på gångavstånd och bussarna går endast måndag till fredag 6 gånger om dagen. Ingen skog; ingen sjö att fiska i; INGET att göra utom att glo på TV och spela dataspel.
Det hade varit mycket bättre att låta familjer komma dit; de hade kunnat leva ett lugnt och händelselöst liv i denna Gudsförgätna plats.
Nej, jag har inte varit i Hököpinge. Men de här barnens ”aktivering” är kanske mer av ett svenskt problem? Jag tror att det nu i första hand handlar om att säkra mat, kläder, husrum och skydd från landminor och så. Underhållningen får vi ordna senare.
”Mobergargumentet”, förutom att det handlar om människor, som på grund av miserable förhållanden tvingas att emigrera, håller inte. På vilket sätt är dagens Sverige likt 1800-talets USA?
Om de inte orkar läsa Moberg kan de läsa vad vissa av Vellingebornas partikamrat i Solna skriver:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article6111904.ab
Till den underbare Har du vatt i Hököpinge: Etter värre att komma dragandes med ursäkter som om protesterna är av ren välvilja!! ”Dom kommer ha det så tråkigt ute på vischan”. Vilken jävla skitsmörja. Stå åtminstone för din småaktiga människosyn och okunskap om verkligheten.
stettiner: Det finns en avgörande likhet: Sverige i dag är en fristad. Det var USA också på den tiden – du fick utöva den religion du önskade, starta den verksamhet du ville, det fanns mat åt den som kunde arbeta och det fanns framför allt inga fysiska hot av den sort som finns i ett krigsområde. Samma? Nej. Men likt, på avgörande punkter.
När vi ändå är inne på att se saker ur olika perspektiv: Har du frågat indianerna i USA vad de tyckte om Kristina och Karl-Oskar? Jag antar att indianerna var överförtjusta när de vita kom och tog allt de ägde, dödade indianer som protesterade mot detta, och förpassade resten ut till periferi och fattigdom.
Ja, om det hände här – att flyktingarna i Sverige tog allt vi ägde, dödade dem som protesterade och förpassade resten till periferi och fattigdom – då skulle man verkligen få skäl att tänka om.
Finns det något, något alls över huvud taget, tycker du som antyder att det är på väg att bli så?
Maktövertagande kan ske på olika sätt. Allt sker inom ramen av den tidsanda man lever.
Självklart är det annorlunda nu mot för 100-200 år sedan. Dagens maktövertagande kan ske genom tex överdrivna diskrimineringslagar som i princip gör det fritt fram för invandrare att gnälla och få svenskar avskedade på löpande band.
Det är en sak att sitta på behörigt avstånd och pösa och skriva böcker, en helt annan sak att leva mitt i stridens hetta. För det är en strid. Det är bara det att de som kan placera sig själv på bekvämt avstånd, mycket lätt kan blunda för detta.
”Något som antyder att det är på väg att bli så” – ja, vad säger du själv om bilbränder och upplopp i förorter? Vad säger du om att invandrarungdomar tillåts härja fritt och stjäla mobiltelefoner av svenskar, kalla dem svennejävlar osv? Dessutom: Ofta läser vi historien bättre i efterhand. Tror du att det var fullkomligt kristallklart för nationalisterna i tyskland vart det skulle barka hän? Jag tror inte det. Jag tror att många bara fortsätter på den inslagna vägen, och så i efterhand, när det är för sent att göra något åt saken, ja, då inser man att ”hoppsan, det där var ju inte så bra”. Det tror jag är det stora felet som pk-maffian av idag gör. De bara kör på med sina skygglappar, lydiga som de är upprepar de ”dagens sanning” om att multikulti bara är så fint och bra ohc alla sverigedemokrater är dumma. Vakna och väx upp.
Tyvärr är det svårt för mig att respektera dig baserat på hur du argumenterar. ”Som i princip gör det fritt fram för invandrare att gnälla och få svenskar avskedade på löpande band”, det är trams, det är osakligt, det saknar verklighetsförankring och det är klassisk, finlirande rasism.
Jag tror vidare att det är poänglöst, egentligen, att argumentera med finlirsrasister, eftersom finlirsrasister – som Sverigedemokraterna – är helt oemottagliga för fakta. De har bestämt att invandrare är roten till allt ont, punkt. De är ointresserade av större bilder och förklaringsmodeller. De accepterar aldrig en kombination av orsaker för att något sker, de nöjer sig bara om man kan få en enda.
Så där har du en grundläggande ståndpunkt. Kombinera den med att jag för min del avskyr alla politiska anspråk baserat på religion, tycker att tvångsgifte är barbari och att omskärelse kan vara att jämställa med grov misshandel – då förstår du att min syn på hur ”andra” kulturer möter den ”svenska” kulturen inte är självklart okomplicerad.
(Slutligen betackar jag mig för dina insinuationer om bokskrivande på avstånd från ”stridens hetta” – du vet helt enkelt ingenting om hur jag lever, hur jag arbetar eller hur jag rör mig.)
Ingen fara med respekten – eftersom jag inte respekterar dig, är det ointressant för mig huruvida du respekterar mig eller inte.
Sedan kan du ju, om du vill försöka vidga ditt inskränkta perspektiv en aning, applicera alla de ettiketter du sätter på sverigedemokraterna och ”såna som mig” – på dig själv.
För visst har även du ”bestämt dig”, du har en grundläggande ståndpunkt om att mångkultur är bra, och utgår sedan från det. Du kan inte respektera de som har en annan ståndpunkt, fastän ni/vi egentligen är lika inskränkta om man med det menar att man håller fast vid den ståndpunkt man bestämt sig för, och argumenterar utifrån den.
Nej, du ser, det spricker direkt: Här kommer vi alltså till ett läge som kräver lite fler nyanser, en aningen komplexare analys – då funkar det inte. Är jag säker på att mångkultur är bra i varje läge? Nej. Däremot är jag säker på att det är det enda rimliga sättet för oss att leva, givet alla andra omständigheter – fördelningspolitiskt, frihetspolitiskt, säkerhetspolitiskt. Det vill säga: mångkulturalismen kommer att ställa oss inför en del svåra utmaningar. Då är vägen fram att ta sig an de utmaningarna – inte att säga att raser och folk inte får blandas. Det är verklighetsfrånvänt. Det är frihetsinskränkande. Det är på sådant man bygger krig, missförstånd, hat och rasism.
Och nu tar vi en utmaningsnivå till: Vill du fortsätta att diskutera detta vill jag att du anger ditt fulla namn. Man bör stå för sina åsikter.