I förra veckans tv-krönika sågar jag Paolo Roberto, i den här veckans hyllar jag Tom Alandh.
Jag är förmodligen mindre lämpad som tv-recensent i det att jag gillar att skriva beröm mer än jag gillar att såga. Eller… om det möjligen är tvärt om.
I går gästjobbade jag lite hos Good Old, och skrev några gästbloggrader. (För att riktigt få ut något av en open desk ska man givetvis sitta i några veckor eller månader, men det har jag inte riktigt möjlighet att göra.)
