Jo, men så är det: jag blir gradvis mer och mer klädintresserad.
Problemet är att min koll inte riktigt räcker.
”Det är lite gulligt att du försöker”, sa min lillasyster. Hon är, bortsett från att hon är extremt stilsäker för egen del, en del av den sarkastiska generationen, i den mån det finns en sådan mellan den ironiska och vaddetnuär som kommer efter den.
Nyligen har jag gjort en ganska tuff utgallring i min egen garderob. Många skjortor, framför allt, har gått till klädinsamling. Och nu är jag i det läget att jag…
* inte riktigt vet vad jag ska ersätta dem med.
* inte riktigt är beredd att lägga några större pengar på det.
* inte riktigt vet om jag ska satsa på fler kavajer och köra halvskrynklig journalistuniform fullt ut, eller om jag ska hålla kvar den flyende ungdomen ett tag till genom att göra vad fan jag vill och låta min smak för lätt konstiga mönster och flippade byxor gjorda av Jan Björk få förlängt liv.
Äh, det är sommar nu. Jag är pappaledig. Jag behöver bara ett par slöa shorts och några t-shirts. I höst får jag börja läsa Manolo mer regelbundet. (Har för övrigt i ett svagt ögonblick lovat dem en gratis gästkrönika på temat ”Huvudrakning – the defining moment”. Jag länkar när det blir dags.)
***
Fredag? Sugen på att ge dig ut och stuffa? Se det här först, och det är min rekommendation att du sedan gör en noggrann stilanalys för egen del innan du rör dig ett enda steg.
