Fru K läser den där nya boken av en svensk veterinär om hur ett modernt, bra svenskt slakteri gör när de slaktar grisar.
Vilken helveteshistoria.
Men det är ju inga nyheter. Vi har vetat det länge, det har gjorts ett solitt journalistiskt avslöjande per vartannat år i årtionden om detta. Även Krav-grisar behandlas sådär. De förstår vad som händer, de har dödsångest och smärtor i flera minuter när de slaktas. Ingen del i detta är riktigt rimlig för vad vi får i gengäld.
Vi äter allt mindre kött överlag i familjen. Vår äldsta dotter driver på, och vi själva inser gradvis orimligheten, framför allt i att äta just gris. Jag tycker mycket om smaken, och gillar ju att laga alla sorters mat, men… jag köper aldrig bacon längre. Aldrig fläskfärs eller blandfärs eller påläggsskinka, och det var många år sedan jag köpte fläskkött i stora bitar, filéer eller kotletter eller så. Någon enstaka gång unnar jag mig leverpastej eller salami, som jag älskar, men annars – nej.
Nötkött känner jag inte lika starkt för, av skäl som kanske bara bottnar i egen okunskap. Lamm är inga smarta djur, och det är omöjligt att föda upp lamm under alltför hemska omständigheter, de växer helt enkelt inte då. Jag äter lamm, men så gott som enbart från min kusins gård.
Kycklingar är fåglar, jag äter dem.
Viltkött är förstås helt överlägset om man nu vill äta kött. Gott, hyggligt nyttigt. Det är dessutom nödvändigt att hålla djurstammen under kontroll, för att ta hand om skog och jordbruk. Fria liv, ett jaktskott och omedelbar död.
Vad är det mer för saker jag egentligen vet och egentligen inte skulle behöva flera år till på mig att bestämma mig för? Att jag skulle kunna öka vår välgörenhetsbudget lite till och ändå ha det bra. Att jag i jobbet flyger orimligt mycket. Att jag mår bra av träning, och borde kunna göra det även utan att tvinga mig med något slags pliktkänsla.
Jaja. Jag är väl helt enkelt en trög jävel.
Jag ser fram emot de insikter om tillvaron som komma skall.
Sedan några år tillbaka köper vi allt vårt nötkött via en gård i nordöstra Skåne (Bosagårdarna) som har Highland Cattle. Småskaligt med vädertåliga djur som kan vara ute året om.
Jag tog nyss jägarexamen och målet är att från och med i höst enbart äta fläskkött från vildsvin jag fällt själv, till att börja med. Sedan är tanken också att endast äta fågel jag skjutit själv. Blir ju ingen vanlig kyckling då, men antagligen mer gäss och änder.
Kul, bra! Jag tror att det är en rimlig riktning. Mindre kött och bättre kött, och industriellt uppfödd gris på sikt något väldigt ovanligt.
Dina fårkunskaper verkar en aning begränsade. Mina lamm växer utan några hemskheter alls till gagn för mig, mina vänner och betena. Och dumma är dom inte heller. Jag är helt enig om att köttkonsumtionen måste ner. Lokalt producerad mat är en väg att gå, som påpekas i det tidigare inlägget.
Dina läskunskaper då, hur är det med dem…? Jag skrev:
”Lamm är inga smarta djur, och det är omöjligt att föda upp lamm under alltför hemska omständigheter, de växer helt enkelt inte då.”
Detta betyder ju alltså att lamm är ett BRA djur att äta ur djurskyddshänseende. Lammen kan inte pressas in i fabriker på samma sätt som grisar gör. Äter man lamm från Sverige kan man vara ganska säker på att de har haft det bra. Jag får be om ursäkt om jag var otydlig.