En kul och fascinerande grej de senaste dagarna: Frågor om vår digitala framtid är plötsligt snackisar även bland människor som inte är direkt berörda yrkesmässigt: Läkare, arkitekter, logopeder, sjuksköterskestudenter, telekomarbetare. Det har de förstås varit förut också, men det finns ett så tydligt uppsving i intresset nu efter rättegången och domen.
I söndags lagade jag det största stycke kött jag någonsin har hanterat, en lammstek direkt från fädernesgården i Västergötland på 4,8 kilo. Det behövdes 27 ätande personer hemma i kök och vardagsrum för att demontera den. Och vi pratade om The Pirate Bay.
Det var nyttigt för mig. Åt båda håll, kan man säga.
För ibland förväntar jag mig för stor förståelse för konstnärliga upphovsmän hos gemene man. Och ibland underskattar jag den.
”Ingen som nånsin har haft ett vanligt, riktigt jobb kan ju på allvar engagera sig i Piratpartiet. Det är ju bara en massa folk som tycker att allt ska vara gratis, för annars får dom ingenting”, sammanfattade en kille roat medan han slickade sig om fingrarna som var chokladiga av en efterrättstryffel. Vi jämförde med husockupanterna som demonstrerade dagen efter. Han hade varit på demonstrationen i Lund i lördags, och dragit några – säkert till viss del förhastade – slutsatser om vad för slags personer som faktiskt kom dit. Rolig var han i alla fall.
”Det är otroligt hur hetsiga folk blir av det här. De reder inte ut vad som är vad”, sa den till läkare omskolade ingenjören, och pekade på några av debattens mest uppenbara orimligheter och överdrifter av typen ”nu kan de lika gärna förbjuda internet” och så. Han finns ibland bland kommentatorerna här på bloggen, kanske hör han av sig igen.
En hade läst Anders Mildners som vanligt skarpa spaning om att ingen tar ansvar för helheten på internet, vilket den här domen mot The Pirate Bay verkligen visar. ”Som om The Pirate Bay skulle ta hand om den helheten då, om det är något de skiter i så är det ju helheten”, sa en person. Och där höll jag verkligen med (även om det förstås inte var alls så Anders menade).
Över huvud taget förvånar det mig mycket att The Pirate Bay, som i mina ögon är det sämsta med hela den internetrevolution vi nu ser, det sämsta med piratrörelsen (tro mig, jag ÄLSKAR Piratpartiet vid en jämförelse!) har mötts av så mycket sympati.
Det är många rättigheter som ska tillvaratas på internet, parallellt med varandra. Det finns oändligt mycket kvar som måste formas och formas om. Men The Pirate Bay bryr sig bara om en enda rättighet: Sin egen, att göra som The Pirate Bay vill. Det har The Pirate Bay visat gång på gång på gång.
”Över huvud taget förvånar det mig mycket att The Pirate Bay, som i mina ögon är det sämsta med hela den internetrevolution vi nu ser, det sämsta med piratrörelsen (tro mig, jag ÄLSKAR Piratpartiet vid en jämförelse!) har mötts av så mycket sympati.”
HAX länkade förut till en bra föreläsning som nog kan vara belysande i så fall:
Matt Mason – The Pirates Dilemma
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2009/04/matt-mason-pirates-dilemma.html
I korthet, piratverksamheter som TPB, piratradio, det ursprungliga Hollywood, etc, har ofta tillfört samhället värde som vägvisare, genom att vara de första att utforska nya marknader och teknologiska nicher, fylla nya behov – och framför allt genom att generera intensiv debatt om hur samhället bör förhålla och anpassa sig till teknologiska revolutioner.
Pirate bay, har ju stigit till den position den har efter att förment ”schysstare” och ”hederligare” alternativ drivits bort av musikindustrin. De får därigenom sken av en den fria fildelningens ”last stand”. Där finns ju dessutom den uppenbara narrativa strukturen, en liten grupp unga killar som ensamma står emot en mångmiljardindustri och deras arméer av advokater. Att som du någon gång föreslog (tror jag) att man fått david-goliatbilden baklänges funkar inte, om inte annat för att berättelsestrukturen då blir alldeles för komplicerad. Att det i själva verket inte är en fråga om David och Goliat klarar våra medier inte av, för dem är alla frågor David och Goliat.
Vidare tror jag att det är rätt många som upplever ”sin egen rätt att göra som man själv vill” som, om inte central så åtminstone inte oviktig.
Sen finns ju den enkla princip som sir Isaac formulerade: ”Varje osakligt påhopp skapar ett lika stort och motsatt riktat utryck av ogrundad sympati”.
Ja du. På båda sidor 4,8 kilo lamm finns det uppenbart generaliserande idioter kvar i medeltidens kategoriska tänkande. Fan om inte jorden är platt ändå.
Veterligen har båda sidor rätt men just därför så fel. Dogmatiska övertygelser, likt orubbliga gamnackar, må aldrig mötas. Diskussionen, den enda diskussionen som är värd namnet är tredjepartens. Läs därför Mathias S inlägg ovan, och emulera tänket. Då kanske 27 ätande personer i kök också kan sägas vara tredimensionellt tänkande.